-

Har ni någon gång känt att ni hatar någon så mycket att ni bara vil skrika och gråta? Att ni inte vill vara i närheten av personen och bara går runt och mår dåligt?
Men samtidigt kan ni inte sluta tänka på den och vill på något sätt inte släppa taget. Ni kan inte få bort personen från tankarna. Den springer runt där inne och vägrar försvinna. Du vill bara prata om personen hela tiden men ändå vill du itne veta av personen och önskar nästan att den bara vore död?

Exakt så känner jag just nu....
Men i mina tankar springer tre personer omkring. Erik, Martin och Danny...
Självklart pratar jag om fjortisprodukten E.M.D. och deras låt från Melodifestivalen "Baby goodbye". JAG ÄLSKAR DEN!
Och jag skäms... Finns inget jag hatar mer än band/artister som är framtagna för småtjejer. Ni vet E.M.D, Darin, Ola, Danny.
Men den här låten sätter sig på hjärnan och jag har plågat människor i min närhet med den senaste tiden. Både via youtube och med min gen skönsång.
 
Resultat: Adam har viljat slå ihjäl mig och Christina hotar med att flytta utomlands om jag röstar på dem i finalen.
Så nu när jag ligger här hemma själv kan jag lyssna hur mycket jag vill på den utan att riskera varken ett liv i ensamhet eller ett liv nere hos Hades.



Har förresten hittat två lägenheter som jag ska gå på visning på imorgon. Spännande! :)

Nu ska jag sitta här och nynna i min ensamhet :)
Baby goodbye, baby farewell I don't wanna lie cause we could stay together...